Det var en lördagskväll i maj. Det hade hunnit bli sommar i New York och mina kinder var fräkniga. Jag var inbjuden till en fest i East Village, men jag ville inte gå. Jag var trött efter att ha passat Jamie hela dagen och ville inget annat än att äta thaimat i sängen framför en film. Men min vän insisterade, så jag tog mig i kragen och promenerade dit. Staden luktade varmt från asfalten och på trottoarerna satt folk och åt middag och drack drinkar. Barernas dörrar stod öppna och fönstrerna var dragna åt sidorna. I sex månader var New York mitt hem och varje dag flög ett lyckorus igenom min kropp.
 
Jag kommer fram efter ca en kvart och kliver in i lägenheten. Jag ser efter någon jag känner, men möter istället en ung mans blick. Jag blir nervös och generad på bara några sekunder. Hans hy var olivfärgad, håret mörkbrunt och axlarna breda. Han hade svarta jeans, en vit slapp skjorta och slitna blåa Vans på sig. Så jävla snygg var han. Han log mot mig och jag log försiktigt tillbaka innan jag gick in i köket. På köksbänken stod öl och sprit och juicer att blanda med. Jag märkte att han dök upp bredvid mig, så jag vände upp ansiktet mot honom. "Hej" sa jag och tog en klunk på min Brooklyn Lager. Han hälsade tillbaka och räckte fram sin hand. "Adam". Jag skakade den och presenterade mig själv.
 
Det tog ca två minuter för mig att falla för honom. Det var som något jag aldrig upplevt förut. Hans sätt att prata, hans skratt, hans rörelser. Allt med honom fick mig att vilja ha mer. Jag föll handlöst, dramatiskt rakt ner i honom. Jag ville veta allt om hans liv och jag ville att han skulle få veta allt om mitt.
 
Vi gick ut på gatan för att röka, men mest för att få vara ifred. Han frågade mig hur det var att vara i New York helt själv. "Jag kanske är själv, men jag är inte ensam" svarade jag och han log generat, som att hans fråga hade varit dum. Jag var mitt i en berättelse när han från ingenstans la sina armar på mina axlar och tog tag om min nacke. Jag tystnade. Vi stod så ett ganska långt tag. Tysta, med våra andningar i takt. Sen närmade sig våra läppar sakta varandra och jag kunde känna hur hans hjärta slog mot min klänning. Han smakade som ölen han druckit och jointen vi rökt. Och jag ville aldrig sluta kyssa honom.
 
 

Kommentera

Publiceras ej